AS kan drabba vem som helst mitt i livet. Filmen är gjord i samarbete med AbbVie

Ankyloserande spondylit (AS)

Ankyloserande spondylit (AS), tidigare kallad Bechterews sjukdom, är en inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder som drabbar ungefär 0,5 procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligare hos män och ofta insjuknar man tidigt i livet. Molande värk i korsryggen och morgonstelhet i kroppen är vanliga tidiga symtom. Fysisk träning är viktigt för att inte sjukdomen ska förvärras.

Om du har AS är det viktigt att du rör på dig och tränar, även om det gör ont. Det finns risk för att rygg och nacke stelnar i en framåtböjd hållning om du inte tar hand om sjukdomen. Prata med din sjukgymnast om hur du ska lägga upp din egenvård. Om du har den här sjukdomen ska du också ha en regelbunden kontakt med en reumatolog. Den viktigaste personen som kan hjälpa dig att må bättre är dock du själv. 

Att leva med AS

Regelbunden träning, bra kost och rätt medicinering ger goda förutsättningar för att leva ett normalt liv med AS. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska göra. Sjukdomen är relativt ovanlig i samhället och du som är drabbad kanske känner dig ensam om dina besvär. Men det finns många fler än du tror!

Ta hjälp av Hälsoportalen!

Om du har AS och är medlem i Reumatikerförbundet kan du gratis få hjälp av en specialutbildad sjuksköterska för att arbeta med dina allmänna hälsofrågor, till exempel kost, motion, sömn, stress och vikt. Du får också tillgång till en dagbok på nätet som du kan använda för att planera aktiviteter, föra statistik över din utveckling och mycket mer. Ta reda på mer och anmäl dig här

Vem drabbas

Ankyloserande spondylit, AS, är en inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder som drabbar ungefär 0,5 % av befolkningen. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor, två drabbade av tre är män. Sjukdomen uppträder ofta i ungdomen eller yngre medelåldern. Även barn kan få AS men deras sjukdomsbild är annorlunda jämfört med de vuxnas, precis som mäns ofta skiljer sig från kvinnors. Kvinnor insjuknar något senare vilket gör att hos personer över 50 år är könsfördelningen jämn.
AS är till viss del ärftlig, men risken att föra vidare sjukdomen är låg.

Symtom

Det första symtomet på AS är ofta en tilltagande molande värk i korsryggen. Typiskt är smärtan värst på efternatten då den drabbade kan tvingas stiga upp för att det gör så ont.

Morgonstelhet är ett annat klassiskt tecken. Stelheten ger med sig under dagen men återkommer igen efter natten eller efter en längre stunds stillasittande.

Symtomen startar sällan akut utan utvecklas under en längre tid och de kan också pågå under flera månader. Smärtan och stelheten kan under tidsperioden variera i styrka.

AS kan också ge andra symtom i kroppen. 20 procent har artrit som första symtom. De vanligaste andra symtomen är tendinit (seninflammation) i hälsena, bäckenkanterna och revbenen in emot bröstet, samt inflammation i iris, ögats regnbågshinna.

Så här ställs diagnosen

Uppfylls fyra av fem följande kriterier finns en 80-procentig risk att AS är rätt diagnos:

  • Korsryggssmärta som kommit smygande och är starkast under efternatten.
  • Morgonstelhet.
  • Stelhet efter att ha suttit stilla länge. Stelheten och smärtan minskar med fysisk aktivitet.
  • Symtom som hållit i sig över tre månader.
  • Ålder under 40 år (gäller män) när besvären började.

En röntgenundersökning kan ibland visa att lederna i korsryggen (sacroiliaca-lederna) samt mellan kotorna stelnat. Dessa förändringar styrker diagnosen. Däremot kan inte en normal röntgen utesluta AS. Det är vanligt att det inte syns någon förändring i ryggen i början av sjukdomen.

Det är viktigt att diagnosen ställs så tidigt som möjligt så att behandlingen i form av fysisk träning kommer igång.

Behandling

Det absolut viktigaste är att träna kroppen och ryggen aktivt. Sjukgymnastik av olika slag, särskilt bassängträning, är grunden för all behandling av AS. Med kontinuerlig träning kan sjukdomen hållas i schack och samtidigt ökar chansen att slippa senare komplikationer. Detta gäller även för de symptomfria perioderna.

För att motverka smärtan och stelheten används antiinflammatoriska läkemedel när det behövs. Även antireumatiska och biologiska läkemedel kan användas. Läkemedelsbehandling går ut på att minska inflammationer, stelhet och smärta för att hindra ledförstörelse och bibehålla rörlighet. Därför står behandlingen på två ben, att dämpa smärta och störa sjukdomsprocessen. För de allra flesta blir reumakirurgi inte nödvändigt, men ibland kan behovet av smärtlindring, bättre funktion i en led eller instabilitet vara skälet till att en operation tillgrips.

Det här kan du göra själv

Att röra på sig, tänja och stretcha, är viktiga självhjälpsåtgärder som ger en positiv inverkan på sjukdomen. Rörelse motverkar stelhet i kroppen och motarbetar förbening av kotpelaren samt av strukturerna mellan revbenen.

Forskning

Här kan du läsa Eva Klingbergs avhandling.

Här kan du läsa Sofia Hagels avhandling.

Här kan du läsa populärvetenskapliga sammanfattningar av några avhandlingar.

Maria Lidéns avhandling. Björn Sundströms avhandling.

Mer information

Orsaken till sjukdomen är okänd, men det finns en ärftlig faktor med i spelet och det är troligt att bakterier eller virus kan starta processen om en ärftlig faktor finns. Rökning kan bidra till att utveckla AS. Framför allt är det viktigt att inte röka efter att sjukdomen upptäckts eftersom prognosen då kan försämras.

Du kan läsa mer om AS och inflammatoriska sjukdomar på NetdoktorPro.

Osteoporos, benskörhet

Personer med AS kan utveckla osteoporos (benskörhet) redan tidigt i förloppet. Ju längre sjukdomen varat, desto större är sannolikheten för benskörhet. Oftast sker frakturerna i ryggen och därefter i höften. En till synes liten olyckshändelse kan då lätt ge en fraktur.

http://osteolink.org/

Träningen har en stor inverkan på hur sjukdomen kommer att påverka livet.

Kontaktperson

Finns till hands för dig när du behöver någon att prata med om din sjukdom

Pia Lennberg
0651-100 57 

 

Bli medlem i Reumatikerförbundet!

Som medlem får du tillgång till en gemenskap med andra reumatiker, även de som lever med AS. På föreningsmötet eller inloggad på medlemswebben, det finns alltid någon att prata med som förstår hur du har det och kan stötta och ge råd. Du får också 6 nummer av Reumatikervärlden, en prisbelönt tidning full med intressanta artiklar och bra tips.

Bli medlem här!


50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.